Jonas Nilsson. Bara genom att höra namnet får man en lite pirrig känsla i magen. Den här läraren, med sitt breda leende och fyrkantiga glasögon, vet hur man får elever att känna sig som att de inte befinner sig på en svartvit anstalt för fångar. Vi träffade Jonas för en intervju.

Hej Jonas! Har du några planer till alla hjärtans dag?
Nej jag har inte speciella planer, förutom att jag tänker besöka Love & Light nere i city.
Tycker du inte att det låter lite som en bordell?
Haha jo nu när ni säger det så gör det faktiskt det.
Är du en romantiker i övrigt?
Ja, det kan man säga att jag är.
Kan du berätta lite mer om dig själv, vem är Jonas?
När jag var yngre var jag nog rätt dampig, jag ville alltid göra saker, var alltid igång och hade svårt att koncentrera mig genom hela skolan. Jag har dock alltid varit väldigt glad, det har jag även burit med mig till vuxen ålder.
Var du dampig - diagnos eller bara allmännt?
Hehe, om det hade funnits som diagnos hade jag säkert haft den. Jag minns en gång då jag rymde hemifrån (vilket jag gjorde väldigt ofta när jag inte fick leka) och mamma hittade mina stövlar fast i en lerpöl. Jag hade fastnat men tagit av dem och fortsatt springa.
Hade du någon idol eller förebild som ung?
Oh ja, jag var ett stort fan av Kiss. De var så häftiga där de stod med sina Gibson, det var ju som sagt i början av 80-talet. Jag hade posters och allt!
Vi har hört ett rykte från en säker källa, att du efter en personalfest däckade på PL13. Kan du bekräfta det här?
Öh, däcka låter ju väldigt dramatiskt, och det var det inte. Man kan väl säga att jag nickade till i baren.
Brukar det gå vilt till på era personalfester?
Hehe, det beror helt på vilket humör Ann-Louise är på. Hon är bra på att driva igång festerna!
Du är känd för att rita en blomma överallt, vill du berätta vad den står för?
Stammen i blomman är samhället, rötterna är kulturen.


Jonas skickade en lovande bild från 1992 då han reste runt i USA. Bilden är tagen från San Fransisco.

Har du en dålig vana? 
Jag går alltid och lägger mig för sent, jag är verkligen en nattuggla! Jag sitter hellre och spelar lite på min gitarr, tittar på tv. Jag tycker om att ha en stund för mig själv där jag kan göra det jag känner för. Det är det kvällarna brukar gå till.
Om du hade varit en grekisk gud, vilken skulle du vara och varför?
Jag hade varit Dyonisos, festens gud. Då händer det saker, och det handlar inte om krig eller elände utan om glädje!
Om du hade skrivit en självbiografi, vad skulle den heta?
"Jonas Nilsson - Vad gör det om hundra år, då är vi alla döda!"
Har du något visdomsord du skulle vilja ge till Olympias elever, ett tips i livet?
Kunskap är makt! Det hör man överallt men jag förstod inte det när jag gick i skolan. Det är någonting man inser när man blir äldre, och det skulle jag vilja säga till ungdomarna. Även att huvudet är ditt tempel.
Slutligen, Bus eller Godis?
Bus! (Jonas svarar med ett litet pojkliknande flin på läpparna.)

Elevrådet på Olympiaskolan presenterar idag ett nytt inslag; veckans lärare. Framöver kommer vi att pressa våra älskade lärare och mentorer på information om sitt förflutna, privatliv samt livsfilosofi.

Först ut är allas våran Rikard Warvlin, lärare i historia, filosofi, religion och kultur - & idéhistoria. Vi minns väl alla den fantastiska Rikardkommittén hösten 2007 (se bilden) då hans ljuva lockar, och den obligatoriska randiga tröjan gjorde honom till något av en stilikon på skolan. Ett år senare kan man fortfarande se charmtrollet från Lidköping vandra runt i korridorerna. Elevrådet har träffat Rikard för en intervju.

Av klippet du har valt kan vi se att du gillar Guns'n'Roses. Berätta lite mer om ditt musikintresse.

Guns'n'Roses har länge varit en av mina stora favoriter. När jag gick i högstadiet hade jag hela mitt rum tapetserat med G'n'R affischer. Jag har alltid velat se dem, planerade till och med att sälja mitt mega-drive  för att ha råd, men jag fick inte för min mamma. Dock har jag sett Velvet Revolver två gånger, fast det var något av en besvikelse att se sina gamla barndomsidoler på det viset. Jag väntar fortfarande på en återförening med G'n'R, om Axl Rose bara ville sluta göra skräpmusik! Rösten verkar han dock ha kvar. För övrigt har jag jobbat på Hultsfredsfestivalen sedan år 2000 som informatör, presentatör och scenkontorschef. På frågan om vilken festival Rikard hade valt mellan Roskilde och Hultsfred svarar han tveklöst Roskilde. Han förklarar: Mitt bästa konsertminne är ifrån Roskilde, när jag såg Nine Inch Nails någon gång under tidigt 2000-tal. Sanningen är att jag aldrig hade satt min fot på Hulstfred som besökare, det kände jag mig för gammal för redan som 21-åring. Däremot är det jätteroligt att jobba där.

Hultsfred låter som ett bra jobb, vilket är ditt sämsta?

Det står mellan reklamutdelning och att rensa ogräs. Det måste vara reklamutdelningen, det var verkligen jättetråkigt, jobbigt och väldigt dåligt betalt. (Här fliker Nicole in i samtalet med en egenupplevd historia som egentligen inte har något med saken att göra. Alla vill be Nicole att gå och stänga dörren efter sig)

Om du fick välja mellan att resten av ditt liv enbart få lyssna på Kate Perrys I kissed a girl eller leva helt utan musik, vad skulle du välja?
Även om I kissed a girl har ett "hookigt" beat blir det nog att leva utan musik...

Rikard har valt Guns'n'roses med låten Nightrain- live at the Ritz 1988. Motiveringen lyder: för att det är en av världens bästa låtar, framförd av ett av världens bästa band.  Presentationen av bandet och låten är fantastisk!

Hur var du själv i gymnasiet?

Jag var nog ganska svår, lite den typen som mest var intresserad av teater och att skriva. Men framförallt är och förblir jag en spelnörd. Helst av allt ägnade jag min tid åt tjugosidiga tärningar och tabeller, länge leve nörderiet!

Vi har hört att du gillar att resa, framför allt har du en förkärlek till Berlin. Berätta.

Det är en väldigt skön stad, lugn atmosfär med spännande människor. Jag tycker om att man kan känna historiens vingslag och dessutom finns det mycket spännande kultur att uppleva. Berlins historia från 1900-talet är intressant och den är väldigt påtaglig när man besöker staden.

Har du någon annan spännande resa att berätta om, en favorit?

När jag gick i gymnasiet åkte jag till en poesifestival i Litauen för att representera min hemstad Lidköping tillsammans med en kompis. Denna festival ägde rum vid det otroligt osäkra kärnkraftverket Ignalina. Det var en internationell ungdomsfestival, men alla var över 45 och kom från Litauen. Vi åkte runt i en sunkig Volvobuss som tidigare använts till kollektivtrafik i Norge. Det var galet, men väldigt roligt- ett minne för livet.

Så Rikard, när tar du steget och skaffar Facebook?

Det har redan hänt! Jag kröp till korset för ungefär en vecka sedan...